Vad \u00e4r<\/em> egentligen det b\u00e4sta s\u00e4ttet att minska livstidskostnader och koldioxidavtryck? Uppfrontskostnader, liksom den energi som \u00e4r inb\u00e4ddad i material, tillverkning, transport och installation, kan st\u00e5 f\u00f6r en avsev\u00e4rd andel av de totala livstidskostnaderna. Av den anledningen kr\u00e4vs en genomt\u00e4nkt uppgraderingsstrategi f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att bara de f\u00f6r\u00e5ldrade komponenterna byts ut, med andra ord en retrofit<\/em>-uppgraderingsstrategi.<\/p>\n I belysningssammanhang \u00e4r en retrofit en produkt som \u00e4r kompatibel med ett befintligt system och som erbjuder mer \u00e4n vad den ers\u00e4tter. Retrofittprodukter ger m\u00f6jlighet att dra nytta av ny teknik utan att beh\u00f6va byta ut hela armaturen, och ofta sker det i form av ett direkt lampbyte (utan omledning eller modifiering av befintlig krets). Retrofitting \u00e4r ingalunda ett nytt koncept; anv\u00e4ndningen av metallhalogenlampor f\u00f6r att ers\u00e4tta natriumlampor \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 hur f\u00f6rdelar uppn\u00e5ddes med en enkel retrofitl\u00f6sning.<\/p>\n Armaturer best\u00e5r generellt av tre huvuddelar: h\u00f6ljet, ljusk\u00e4llan (lampan eller LED-modulen) samt drivdonet. H\u00f6ljet \u00e4r vanligtvis en l\u00e5gteknologisk komponent med f\u00f6ruts\u00e4ttningar att h\u00e5lla l\u00e4nge, medan de \u00f6vriga tv\u00e5 uppvisar prestandaf\u00f6rb\u00e4ttringar \u00f6ver tid tack vare branschens innovationer. Innovationer kan vara omv\u00e4lvande (vilket vanligtvis \u00e4r kopplat till ett teknikskifte, exempelvis \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n lysr\u00f6r till LED) eller inkrementella (som drivs av successiva effektivitetsf\u00f6rb\u00e4ttringar i befintlig teknik och i produktionsprocesser).<\/p>\n Teknikadoption<\/strong><\/em><\/p>\n Omv\u00e4lvande f\u00f6r\u00e4ndringar ger generellt sett stora prestandaspr\u00e5ng. Inkrementella f\u00f6r\u00e4ndringar ger d\u00e4remot regelbundna f\u00f6rb\u00e4ttringar som successivt h\u00f6jer effektivitetsniv\u00e5erna. En ny teknik tar tid p\u00e5 sig att \u00f6vertr\u00e4ffa den etablerade tekniken i fr\u00e5ga om prestanda, och det \u00e4r just h\u00e4r t\u00e5lamod kr\u00e4vs. Minns du n\u00e4r Apple f\u00f6rs\u00f6kte lansera Newton som PDA-enhet 1993? P\u00e5 grund av skrymmande format och h\u00f6gt pris ans\u00e5gs den inte erbjuda b\u00e4ttre prestanda \u00e4n en papperskalender, varf\u00f6r den inte tog fart. De som \u00e4nd\u00e5 k\u00f6pte den i det skedet gjorde det inte f\u00f6r prestandans skull utan f\u00f6r att de var teknikentusiaster (dessa individer utg\u00f6r en del av det \u201dtidiga marknaden\u201d som Geoffrey Moore beskriver i sin bok Crossing the Chasm<\/em>). N\u00e4r en teknik v\u00e4l ger omedelbara prestandaf\u00f6rdelar, snarare \u00e4n l\u00f6ften om framtida s\u00e5dana, \u00f6kar chanserna f\u00f6r att mainstreammarknaden tar till sig den avsev\u00e4rt. De senaste \u00e5ren har LED-tekniken brutit igenom denna marknadstr\u00f6skel. T\u00e4nk dig tillbaka tio \u00e5r i tiden, d\u00e5 de senaste LED-produkterna erbj\u00f6d 60 lumen per watt, j\u00e4mf\u00f6rt med \u00f6ver 200 lumen per watt i dag[i]<\/a>.<\/p>\n Dessa st\u00e4ndigt \u00f6kande prestandam\u00f6jligheter skapar tillf\u00e4lle att byta ut ljusk\u00e4llan och\/eller drivdonet i befintlig armatur f\u00f6r att uppn\u00e5 ekonomiska f\u00f6rdelar och s\u00e4kerst\u00e4lla en positiv avkastning p\u00e5 investeringen. Om vi varje g\u00e5ng vi ville g\u00f6ra detta \u00e4ven beh\u00f6vde byta armaturen, skulle incitamenten vara l\u00e4gre.<\/p>\n Denna filosofi kan oms\u00e4ttas i praktiken genom att fr\u00e5n start till\u00e4mpa en retrofittstrategi: att investera i retrofittv\u00e4nliga armaturer med avsikten att uppgradera de inre komponenterna mer regelbundet \u00e4n armaturen som helhet. I stora drag \u00e4r det en strategi f\u00f6r tillg\u00e5ngsutnyttjande som s\u00e4kerst\u00e4ller maximalt v\u00e4rde och m\u00f6jligg\u00f6r flexibilitet inf\u00f6r framtida teknikutveckling eller f\u00f6r\u00e4ndrade krav. Den garanterar alltid m\u00f6jligheten att uppgradera till den senaste prestandaniv\u00e5n till en l\u00e5g kostnad.<\/p>\n Design av retrofitprodukter<\/em><\/strong><\/p>\n Om det \u00e4r s\u00e5 enkelt, varf\u00f6r retrofittar inte alla?<\/p>\n Att utforma en ny teknik i retrofitformat tillf\u00f6r komplexitet. Det viktigaste med all elektronik \u00e4r att designa systemet s\u00e5 att en l\u00e4mplig driftstemperatur uppr\u00e4tth\u00e5lls, vilket f\u00f6rl\u00e4nger produktens livsl\u00e4ngd. Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r varje design m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r vara v\u00e4rmehantering, vilket kan vara sv\u00e5rare att l\u00f6sa i retrofitprodukter eftersom det s\u00e4llan finns en direkt ledande v\u00e4rmeavledning till omgivningen. Likv\u00e4l \u00e4r det, genom termiska simuleringar och noggranna termiska tester i en rad slutna armaturer, m\u00f6jligt att med s\u00e4kerhet fastst\u00e4lla att LED-chipens driftstemperatur ligger v\u00e4l inom det intervall som chiptillverkarna anger f\u00f6r l\u00e5ng livsl\u00e4ngd.<\/p>\n Ett annat omr\u00e5de d\u00e4r omsorgsfull avv\u00e4gning kr\u00e4vs \u00e4r matchningen av optisk prestanda. Fotometrin hos ett lysr\u00f6r skiljer sig fr\u00e5n den hos ett LED-retrofitr\u00f6r. Som vi kommer att diskutera nedan arbetar denna faktor typiskt sett till LED-retrofitl\u00f6sningens f\u00f6rdel vad g\u00e4ller armaturdvens effektivitet.<\/p>\n Det finns ocks\u00e5 ett antal vanliga missuppfattningar kring LED-retrofitprodukter, allt fr\u00e5n ekonomiska farh\u00e5gor till fr\u00e5gor om efterlevnad och \u00e5tercertifiering.<\/p>\n S\u00e5 l\u00e4nge retrofitlampan \u00e4r certifierad f\u00f6r sitt avsedda \u00e4ndam\u00e5l kr\u00e4vs ingen ny certifiering av armaturen efter installation. Precis som du inte beh\u00f6ver certifiera om din s\u00e4nglampa n\u00e4r en l\u00e5genergilampa ers\u00e4tter en gl\u00f6dlampa, \u00e4r det s\u00e4llan n\u00f6dv\u00e4ndigt att g\u00f6ra det n\u00e4r LED-r\u00f6r ers\u00e4tter lysr\u00f6r.<\/p>\n Livstidskostnader<\/em><\/strong><\/p>\n Ekonomiskt sett \u00e4r LED-retrofitl\u00f6sningar l\u00f6nsamma. Besparingarna \u00e4r st\u00f6rst i installationer d\u00e4r det \u00e4r sv\u00e5rt att komma \u00e5t armaturen, och en l\u00e4ngre livsl\u00e4ngd inneb\u00e4r att lampbyten kan g\u00f6ras mer s\u00e4llan. Shae Gilbert, chefsansvarig f\u00f6r belysning och innovation p\u00e5 London Underground, f\u00f6rklarade nyligen hur anv\u00e4ndningen av LED-lampretrofitprodukter sparar miljoner p\u00e5 underh\u00e5llskostnader. Att byta ett enda r\u00f6r \u00f6ver en rulltrappa kan kosta n\u00e4stan \u00a31 000, varf\u00f6r avkastningen p\u00e5 investeringen n\u00e4r ett lampbyte kan undvikas \u00e4r enorm[ii]<\/a>. Stora besparingar kan uppn\u00e5s i andra milj\u00f6er med h\u00f6ga underh\u00e5llskostnader, till exempel d\u00e4r trafikstyrning kr\u00e4vs i tunnlar, underg\u00e5ngar och g\u00e5ngtunnlar.<\/p>\n Bortom underh\u00e5llskostnader \u00e4r energibesparingarna typiskt sett 50 % av lysr\u00f6rssystemets effektf\u00f6rbrukning f\u00f6r att uppn\u00e5 samma ljusstyrka, vilket inneb\u00e4r att avkastning p\u00e5 investeringen kan uppn\u00e5s \u00e4ven i scenarier d\u00e4r kostnaden f\u00f6r lampbyte \u00e4r f\u00f6rsumbar. T\u00e4nk dig att en 58 W lysr\u00f6rslampa p\u00e5 magnetiskt driftdon (kretswatt 65 W) ers\u00e4tts av ett 30 W LED-r\u00f6r. Vid en f\u00f6rsiktig energikostnad av \u00a30,10\/kWh \u00e4r besparingen per driftstimme 0,35 pence, vilket inneb\u00e4r att redan efter 20 000 driftstimmar (en br\u00e5kdel av den m\u00e4rkta livsl\u00e4ngden f\u00f6r LED-r\u00f6r av h\u00f6g kvalitet) uppg\u00e5r energibesparingen till \u00a370, vilket vida \u00f6verstiger kostnaden f\u00f6r LED-lampan.<\/p>\n F\u00f6rb\u00e4ttrad prestanda<\/em><\/strong><\/p>\n Du undrar s\u00e4kert hur en energibesparing p\u00e5 50 % \u00e4r m\u00f6jlig och \u00e4nd\u00e5 bibeh\u00e5lla ljusniv\u00e5erna, givet att lysr\u00f6rs lumen per kretswatt ligger kring 75 och att LED-r\u00f6rs typiskt sett \u00e4r 105. En av f\u00f6rklaringarna \u00e4r armaturdvens effektivitet, eller ljusutbytesf\u00f6rh\u00e5llande<\/em>.<\/p>\n Lysr\u00f6r avger ljus fr\u00e5n hela lampans omkrets, vilket inneb\u00e4r att reflektorer m\u00e5ste anv\u00e4ndas f\u00f6r att rikta det ljus som avges fr\u00e5n \u201dbaksidan\u201d mot det \u00f6nskade omr\u00e5det. Oundvikligen introducerar denna optiska styrning f\u00f6rluster i effektivitet. Dessutom avs\u00e4tts partiklar p\u00e5 ytan med tiden, vilket g\u00f6r att \u00e4nnu mindre av det ljus som riktas in i armaturen reflekteras. En reflektor f\u00f6r en utv\u00e4ndig armatur (som de som anv\u00e4nds i g\u00e5ngtunnlar) \u00e4r typiskt sett tillverkad av enkelt pl\u00e5tmaterial med l\u00e5g reflektivitet, varf\u00f6r f\u00f6rlusterna \u00e4r betydande. LED-moduler avger d\u00e4remot ljus fr\u00e5n bara en yta p\u00e5 r\u00f6ret, vilket inneb\u00e4r att det inte sker n\u00e5gon reflektansf\u00f6rlust inne i armaturen.<\/p>\n Omf\u00e5nget av denna f\u00f6r\u00e4ndring i armaturdvens effektivitet kan uppskattas genom att skala uppm\u00e4tta genomsnittliga luxniv\u00e5er mot lampornas lumenutfall, f\u00f6rst med lysr\u00f6rslampor och sedan f\u00f6r samma installation med LED-lampor. I en verklig installation i en g\u00e5ngtunnel ber\u00e4knades LOR ha f\u00f6rb\u00e4ttrats med 59,4 % efter \u00f6verg\u00e5ngen till LED-retrofitlampor (se Figur 6).<\/p>\n D\u00e4rut\u00f6ver tillkommer ljuskvaliteten att beakta. Att ers\u00e4tta standard varmvita eller kallvita lysr\u00f6rslampor med vitt LED-ljus \u00f6kar den upplevda ljusstyrkan per watt, och det \u00e4r just detta som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r s\u00e4kerhet och komfort. Ansatsen \u00e4r allm\u00e4nt accepterad och bekr\u00e4ftas i bilaga A till BS 5489-1:2013 samt ILP PLG03 [34]. SP-kvoten f\u00f6r en kallvit lysr\u00f6rslampa \u00e4r ungef\u00e4r 1,48, medan en vit LED-lampa kan ha ett v\u00e4rde \u00f6ver 2 (det exakta v\u00e4rdet beror p\u00e5 tillverkare och binning)[iii]<\/a>.<\/p>\n Genom att kombinera dessa tre f\u00f6rb\u00e4ttringsomr\u00e5den (fler lumen per watt, b\u00e4ttre armaturdvens effektivitet och ett h\u00f6gre SP-kvotv\u00e4rde) \u00e4r det enkelt att f\u00f6rst\u00e5 hur betydande energibesparingar kan uppn\u00e5s.<\/p>\n H\u00e4lsofr\u00e5gor<\/em><\/strong><\/p>\n En aktuell fr\u00e5ga som har v\u00e4ckt stor diskussion i branschen \u00e4r h\u00e4lsa och s\u00e4kerhet i relation till ljusk\u00e4llor.<\/p>\n Eln\u00e4tet i Storbritannien levererar str\u00f6m vid en n\u00e4tfrekvens p\u00e5 50 Hz. Eftersom v\u00e5gformen \u00e4r approximativt sinusformad finns det tv\u00e5 punkter per cykel d\u00e4r den levererade sp\u00e4nningen \u00e4r 0, vilket ger upphov till fenomenet flimmer och amplitudmodulering av ljusfl\u00f6det.<\/p>\n Lysr\u00f6r p\u00e5 magnetiska driftdon modulerar med 100 Hz (relaterat till de tv\u00e5 punkterna i n\u00e4tcykeln d\u00e4r den levererade sp\u00e4nningen \u00e4r 0), och mot slutet av livsl\u00e4ngden kan en kraftig modulering p\u00e5 50 Hz och l\u00e4gre introduceras.<\/p>\n Studier om effekten av flimmer p\u00e5 patienter med ljusk\u00e4nslig epilepsi (vilket drabbar ungef\u00e4r 1 av 4 000 i befolkningen) tyder p\u00e5 att flimmer i intervallet ca 3 till ca 70 Hz inneb\u00e4r en anfallsrisk[iv]<\/a>. Elektroencefalografiska registreringar fr\u00e5n patienter under studien visar att ungef\u00e4r 50 % av patienterna reagerade p\u00e5 en blixtfrekvens av 50 Hz[v]<\/a>.<\/p>\n Viktigt nog uppvisar inte LED-produkter n\u00e5got 50 Hz-flimmer mot slutet av livsl\u00e4ngden. En 100 Hz-modulering f\u00f6rekommer vanligtvis i n\u00e4tanslutna LED-kretsar, men beroende p\u00e5 drivkretsens utformning kan den reduceras eller elimineras helt (f\u00f6r LED-moduler drivna med konstant likstr\u00f6m).<\/p>\n Ytterligare en f\u00f6rdel \u00e4r att LED-retrofitl\u00f6sningen inte anv\u00e4nder glas eller kvicksilver\u00e5nggas, vilket annars \u00e4r en riskfaktor vid brott, till exempel under reng\u00f6ring eller vid lampbyte.<\/p>\n LED-retrofit i praktiken<\/em><\/strong><\/p>\n Introduktionen av ny teknik p\u00e5 marknaden m\u00f6ts vanligtvis av skepsis och upplevd risk. N\u00e4r prestanda och pris n\u00e5r en punkt d\u00e4r det finns en tydlig m\u00f6jlighet till besparingar och stora installationer genomf\u00f6rts och visat sig framg\u00e5ngsrika, minskar denna upplevda risk ofr\u00e5nkomligen.<\/p>\n Tiden f\u00f6r LED-retrofit att ta steget fram har nu kommit. Prestandan hos LED-produkter har f\u00f6rb\u00e4ttrats snabbt under de senaste \u00e5ren och LED-l\u00f6sningar kan nu erbjuda betydande f\u00f6rdelar j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e4ldre teknik. F\u00f6rtroendet f\u00f6r tekniken har \u00f6kat avsev\u00e4rt, vilket avspeglas i regelbundna tillk\u00e4nnagivanden fr\u00e5n stora f\u00f6retag och organisationer om att de byter till LED-ljusk\u00e4llor.<\/p>\n En s\u00e5dan installation \u00e4r parkeringshuset Captain Cook Square i Middlesbrough. INDO Lighting levererade \u00f6ver ett tusen T8 LED-retrofitlampor f\u00f6r installation i flerv\u00e5ningsbyggnaden, vilket gav attraktiv avkastning f\u00f6r parkeringshusets \u00e4gare. Ut\u00f6ver dessa ekonomiska f\u00f6rdelar f\u00f6rb\u00e4ttrades ljuskvaliteten, vilket m\u00f6jliggjorde b\u00e4ttre f\u00e4rgigenk\u00e4nning och \u00f6kad ljusstyrka. Figur 4 visar den visuella f\u00f6rb\u00e4ttringen, som kan f\u00f6rklaras av vinsterna i lumeneffektivitet, SP-kvot och LOR som diskuterats ovan.<\/p>\n Efter LED-installationen (genomf\u00f6rd under kvartal 1 2014) visade elm\u00e4tningen en minskning av hela byggnadens<\/em> energif\u00f6rbrukning (inklusive hissar, bommar, s\u00e4kerhetssystem m.m.) med 45 %. Det motsvarar en m\u00e5natlig minskning p\u00e5 cirka 13 000 kWh. Figur 5 visar ytterligare detaljer.<\/p>\n St\u00f6rre INDO LED-retrofitinstallationer har genomf\u00f6rts i Londons stadsdelar med ytterst positiva resultat. En oberoende rapport fr\u00e5n en installation i en g\u00e5ngtunnel i Westminster framh\u00f6ll att LED-retrofitl\u00f6sningarna m\u00e4rkbart f\u00f6rb\u00e4ttrat utrymmets helhetsintryck. Nyckeltal fr\u00e5n rapporten, inklusive en analys av resultaten, visas i Figur 7.<\/p>\n Belysning per kretswatt och belysning per lamplumen avser genomsnittliga belysningsniv\u00e5er och \u00e4r ber\u00e4knade utifr\u00e5n en testinstallation i en g\u00e5ngtunnel d\u00e4r en oberoende belysningsbesiktning genomf\u00f6rdes f\u00f6r lysr\u00f6r av typ T8 och f\u00f6r INDO LED T8-r\u00f6r. De m\u00e4trutn\u00e4t som anv\u00e4ndes f\u00f6r besiktningen var i enlighet med ILP Technical Report 28 ’Measurement of road lighting performance on site’<\/em>.<\/p>\n<\/blockquote>\n LED-teknikens generella prestanda f\u00f6rb\u00e4ttras st\u00e4ndigt och det finns alltid en ny teknikgeneration runt h\u00f6rnet. Retrofitting med den senaste tekniken till en l\u00e5g kostnad ger flexibilitet eftersom det aldrig inneb\u00e4r ett inl\u00e5sning till aktuella teknikniv\u00e5er. Om en f\u00f6rb\u00e4ttrad produkt lanseras n\u00e5gra \u00e5r efter en installation beh\u00f6ver man inte skriva av kostsamma armaturer f\u00f6r att uppgradera.<\/p>\n Att kombinera revolutionerande LED-teknik med denna pragmatiska retrofittstrategi \u00e4r utan tvekan ett klokt s\u00e4tt att utnyttja det nuvarande tekniklandskapet f\u00f6r att h\u00f6ja belysningsstandarden och drastiskt minska installationens livstidskostnader.<\/p>\n <\/p>\n Referenser:<\/strong><\/p>\n [i]<\/a> Miller, H. (2010) Creative Destruction, With a Nudge from the Top<\/em>, [Online], Available: http:\/\/www.pcb007.com\/pages\/zone.cgi?a=56143<\/a> [27 Nov 2013]<\/p>\n [ii]<\/a> Bain, R. (2013) ’The light at the end of the tunnel’, Lux Magazine, Issue 31 – November 2013, pp. 54-59.<\/p>\n [iii]<\/a> Lighting Research Center (2009), Outdoor Lighting: Visual Efficacy,<\/em> Vol. 6, Is. 2, p. 6<\/p>\n [iv]<\/a> Wilkins, A., Veitch, J. and Lehman, B. (2010) LED Lighting Flicker and Potential Health Concerns: <\/em>IEEE Standard PAR1789 Update <\/em>[Online], Available: http:\/\/www.essex.ac.uk\/psychology\/overlays\/2010-195.pdf<\/a> [27 Nov 2013]<\/p>\n [v]<\/a> Wilkins, A., Veitch, J. and Lehman, B. (2010) LED Lighting Flicker and Potential Health Concerns: <\/em>IEEE Standard PAR1789 Update <\/em>[Online], Available: http:\/\/www.essex.ac.uk\/psychology\/overlays\/2010-195.pdf<\/a> [27 Nov 2013]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Med st\u00e4ndigt stigande energikostnader och ett \u00f6kat fokus p\u00e5 milj\u00f6prestanda \u00e4r behovet av energieffektiva verksamheter nu st\u00f6rre \u00e4n n\u00e5gonsin. Det g\u00e4ller i alla branscher, men m\u00f6jligheterna till energibesparing, och d\u00e4rmed den strategi man b\u00f6r v\u00e4lja f\u00f6r att n\u00e5 detta m\u00e5l, varierar ofta fr\u00e5n fall till fall. Detta \u00e4r dock ett \u00e5terkommande tema: belysning. Belysningen i […]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":1372,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[129],"tags":[],"class_list":["post-20323","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-blog"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/indolighting.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20323","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/indolighting.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/indolighting.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/indolighting.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/indolighting.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=20323"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/indolighting.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20323\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22091,"href":"https:\/\/indolighting.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20323\/revisions\/22091"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/indolighting.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1372"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/indolighting.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=20323"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/indolighting.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=20323"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/indolighting.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=20323"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Figur 1 Teknikadoptionskurva<\/span><\/h6>\n
![\"Figure](\"\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Figure-1-Technology-adoption-700x450.png\")
<\/a><\/p>\nFigur 2 Prestandaf\u00f6rb\u00e4ttringar med ny teknik<\/span><\/h6>\n
![\"Figure](\"\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Figure-2-Performance-improvements.jpg\")
<\/a><\/em><\/p>\nFigur 3 Diagram som visar principen f\u00f6r LOR<\/span><\/h6>\n
![\"Figure-3---LOR\"](\"\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Figure-3-LOR2.jpg\")
<\/a><\/p>\nFigur 4 F\u00f6re (v\u00e4nster, lysr\u00f6r) och efter (h\u00f6ger, INDO LED) fotografi fr\u00e5n parkeringshuset Captain Cook Square<\/span><\/h6>\n
![\"Figure](\"\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Figure-4-Captain-Cook-before-v-after.jpg\")
<\/a><\/p>\nFigur 5 M\u00e5nadsvis energif\u00f6rbrukning f\u00f6r hela byggnaden, j\u00e4mf\u00f6rd \u00e5r f\u00f6r \u00e5r.<\/span><\/h6>\n
![\"Figure](\"\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Figure-5-Captain-Cook-energy.jpg\")
<\/a><\/p>\nFigur 6 Westminster: INDO LED-lampor (30 W krets, v\u00e4nster) bredvid lysr\u00f6rslampor (84 W krets, h\u00f6ger)<\/span><\/h6>\n
![\"Figure](\"\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Figure-6-Westminster-LED-vs-Flu.jpg\")
<\/a><\/p>\nFigur 7 Sammanfattning av prestandaresultat fr\u00e5n testinstallationen<\/span><\/h6>\n
![\"Figure](\"\/wp-content\/uploads\/2015\/11\/Figure-7-Installation-results.jpg\")
<\/a><\/p>\n\n