Ska du upphandla din gatubelysning? Vad återstår att göra när det är klart…
Som många av oss vet banar lågunderhållstekniker väg för installationer som förväntas hålla i 15 år eller mer. När en installation är klar finns det en viss grad av löpande aktiviteter, som utvecklingsarbete, juldekorationer och underhåll inklusive el- och konstruktionsbesiktning samt rengöring. Men vad gäller belysningsingenjörens kärnuppgifter, i takt med att vi går framåt: kommer rollen inom kommunen att vara igenkännbar jämfört med hur den ser ut idag?
Med storskaliga investeringar som möjliggör upphandling och byte av en kommuns hela belysningsbestånd på några år: hur kommer gatubelysningsavdelningen på en typisk kommun att se ut när det är klart?
Tekniken förändras ständigt
En tanke är att med den snabba förbättringen av LED-effektiviteten, eller till och med en ny teknik som stör marknaden, kommer de LED-armaturer som installeras idag i själva verket att bytas ut inom en mycket kortare period än deras konstruktiva livslängd. Det kan bli fallet om produkterna på marknaden om fem år eller så kan erbjuda lägre energiförbrukning eller förbättrade funktioner som motiverar ett affärscase för uppgradering. Det är svårt att dra paralleller med tidigare belysningsteknik, eftersom det visserligen skett språng i effektivitet och underhåll, men bara nyare teknik har presenterat en helt underhållsfri lösning för en sådan tidsperiod.
Efter samtal med ett antal källor finns det redan fall av kommuner som genomfört LED-utrullningar och därefter sagt upp personal inom gatubelysningsavdelningen.
En källa som är nära slutförandet av en upphandling har rapporterat att ledningen kontaktat dem med avsikt att göra deras tjänst deltid inom de närmaste åren.
Driften hos varje kommun i Storbritannien varierar avsevärt, dels beroende på vägnätets storlek, dels beroende på det avtalsmässiga upplägget inom kommunen. Medan vissa kommuner kan vara strukturerade på ett sätt som gör uppsägningar osannolika: vad är det hos andra som kan innebära att de ovetandes är på väg mot den situationen?
För att besvara dessa frågor är det nödvändigt att först förstå hur en belysningsingenjörs nuvarande arbetsbelastning ser ut, och hur den kan komma att se ut i framtiden.
Hur tillbringar du din tid?
Data från en grupp belysningsingenjörer på kommuner visar att ungefär 18 % av en typisk ingenjörs totala tid läggs på att utforma ersättningsbelysningssystem och 14 % på att hantera underhållsfrågor för armaturer, som rutinmässigt lampbyte. Intressant nog är en ganska stor andel av det totala årsarbetet, uppskattningsvis nästan 20 %, kopplad till juldekorationer och evenemangsrelaterade aktiviteter.
Detta täcker specifikation, installation, underhåll och nedtagning av dekorationer, skyltar, banderoller med mera. Om inte kommunen väljer att ha dessa uppe året runt går det inte att komma ifrån denna grundläggande arbetsbelastning. Dessutom kräver nya exploateringar fortsatt inslag av belysningsdesign och planering. Även om el- och konstruktionsunderhållskraven kan förändras kommer det att finnas fortsatt behov av att hantera dessa frågor.
Det följer därför att gatubelysningsingenjörer som fokuserar på att utforma ersättningssystem inom en stor avdelning, och som har en hög grad av arbetsuppdelning och specialisering, löper större risk att påverkas. Anledningen är att när dessa ersättningssystem är klara återstår lite mer att göra.
Ingenjörer vars ansvar i huvudsak täcker nyexploateringar, paragraf 38-ärenden, juldekorationer och el- och konstruktionsunderhåll löper sannolikt inte lika stor risk, eftersom det finns ett löpande behov av dessa aktiviteter. Om dessa ansvarsområden inte räcker för att motivera en heltidstjänst är det dock troligt att kommunen söker besparingar när installationerna är klara.
En väg framåt
Ett sätt för kommuner att göra besparingar är att samla det löpande behovet i ett mindre antal tjänster som kan delas och samordnas mellan olika kommuner. Alternativt kan detta arbete läggas ut på den privata sektorn.
Baserat på arbetsfördelningen bland dem som tillfrågades framgår det att om behovet av löpande allmänt armaturunderhåll och ersättningssystem tas bort, vilket skulle bli följden av en helt underhållsfri LED-lösning, uppstår ett hål på ungefär en tredjedel av det totala arbetet. I ett team med tre belysningsingenjörer kan detta motsvara en minskning med en heltidstjänst i arbetsbelastning.
Å ena sidan kan denna ”extra kapacitet” i form av en belysningsingenjörs tid användas för att tänka ut nya idéer, system och program som kan skapa värde för lokalbefolkningen. Å andra sidan kan det bli ett målområde för kostnadsbesparingar. Utfallet beror i slutändan på den enskilda kommunen, men med nuvarande budgettryck kan man ställa frågan: bidrar belysningsingenjörerna, medan de hjälper sina arbetsgivare att realisera besparingar, oavsiktligt till att skriva sin egen P45?
